hannaslillaliv.blogg.se

Planen var att denna dag skulle bli lugn. Att det skulle bli en helt vanlig dag med hundra procent vila i sängen och försök till återhämtning. Men så blev det inte alls. Inte på långa vägar. Det började med nya telefonsamtal imorse, fortsättning på det från igår. Det handlar om att mitt "hudproblem" på ryggen förvandlats från kliande utslag till varfyllda bölder som spricker och som gör löjligt ont. Jag var på Hudmottagningen på Sahlgrenska i slutet av april och fick då diagnosen Follikuliter, hårsäcksinflammationer, och jag fick en kutan lösning (ett flytande läkemedel) att smörja ryggen (och ansiktet och andra drabbade områden) två gånger om dagen. Jag blev lite bättre med denna lösning, men inte mycket. Och för några veckor sedan gick det från att vara kliande utslag till att bli sprängfyllda blåsor/bölder som gör så ont att jag nästan börjar gråta om någon/något (som täcket eller mitt bh-band) kommer inär dem. De verkar vara fyllda av var, för det som kommer ur dem luktar apa, och det är även lite blod som kommer.

 

Dessa hudproblem har jag jag haft sedan februari/mars och fått massa olika läkemedel, träffat läkare upprepade gånger och fått olika diagnoser och behandlingar. Ändå är de fortfarande inte bra. Det är garanterat på grund av feldiagnoser och felaktiga behadlingar (som jag misstänker att jag fått än en gång), samt att min kropp och immunförsvaret är så svagt att de inte kan ta hand om och läka ut detta som de ska. Jag har ringt och försökt få tag på någon på Hudmottagningen för att få en ny läkartid, för så här kan jag inte ha det. Imorse ringde de upp och när jag förklarade situationen var sköterskans reaktion: "oj, det låter allvarligt". Men jag fick ändå ingen tid till en läkare eftersom att mitt ärende där tydligen är avslutat. Det krävs en ny remiss för att jag ska få komma dit igen. Jaha. Att skriva en egenremiss på nätet går såklart, men de prioriteras sämre så det tyckte hon inte att jag skulle göra eftersom mina besvär är "akuta", enligt henne själv.

 

Så då blev jag tvungen att ringa min vårdcentral, så det gjorde jag och satt i kö ett tag och sedan berättade jag hela harangen (en gång till...) och bad om att få en remiss, men det fick jag inte utan att träffa en läkare. Jag vet att det är så det går till. MEN jag orkar inte åka in till stan från landet för att träffa en läkare för att få ett litet papper skrivet. Jag förklarade det för sjuksköterskan i telefonen, jag sa att jag är helt sängliggande och att det är en riktigt stor anstängning för mig att åka in på läkarbesök och att läkaren ju redan träffat mig för mina hudproblem ett antal gånger. Men nej. Regler är tydligen regler.

 

Lina och jag satte och därför i bilen och åkte in till Vårdcentralen. Behöver jag ens beskriva hur yr, utmattad och matt jag var där jag satt i den kvalmiga väntrummet...?! Som väl var gjorde semestertiderna att det inte var så många i väntrummet. Det var jag och ett gäng pensionärer. Jag är ju som en pensionär själv, så jag kände mig som hemma mitt bland alla rullatorer, rullstolar, käppar, minnesanteckningar och följeslagare. Men antagligen tyckte inte pensionärerna samma om mig, de betraktar nog inte riktigt unga mig som en i deras pensionärsgäng. Rullstol, minnesanteckning, förvirring och följeslagare till trots.

 

Besöket hos läkaren gick bokstavligen på fem minuter! Så skönt. Sedan träffade jag en kompis i väntrummet och blev sittade några minuter och pratade med henne innan Lina eskorterade mig till bilen och vi åkte ut till landet igen till vår väntande lilla son. Nu är en remiss skriven och förhoppningsvis snart även skickad. Hoppas att väntetiden till Hudmottagningen inte blir för lång. Förra gången gick det överraskande fort, bara att hoppas på en favorit i repris gällande det. Nu ligger jag och skakar okontrollerat, detta inlägg har jag skrivit i omgångar med vila mellan varven och det har tagit sin tid. Men tid har jag. Och värk. Ryggen gör något så fruktansvärt ont nu efter bilfärden och övriga kroppen är inte rolig den heller. Fy tusan. Men men. "Bara" att bita ihop och stå ut.