Någonting som är tyvärr inte är helt ovanligt, utan skrämmande vanligt, är att både ME-sjuka själva och friska utomstående tror att det är en fråga om VILJA att vara sjuk och att bli frisk. Att det handlar om att man VILL vara sjuk eller VILL bli frisk. Nästan varje vecka läser jag i någon av de olika ME-grupperna jag är med i på Facebook att en person skriver till oss andra att hon/han nu blivit frisk från ME. Fantastiskt, tänker jag först! Det är väldigt ovanligt att man tillfrisknar spontant (alltså utan botemedel, för det finns ju inte än) men det händer. Men så läser jag lite till. Då står det att personen blev frisk för att han/hon helt enkelt bestämde sig för det. Som om det vore något man kunde välja bara sådär.
Jag HATAR, hatar, hatar när jag läser sånt där. Det är så dumt att skriva så. Det är okunnigt och respektlöst mot alla oss andra ME-sjuka som också vill bli friska men som inte blir det ändå. Jag VILL blir frisk mer än något annat. Det är min högsta önskan och jag skulle göra vad som helst för att bli frisk. Men jag blir inte bättre för det, tvärt om. Jag fortsätter att bli sjukare och sjukare. Men inte för att jag vill bli sjukare. Eller för att jag inte vill bli frisk. Jag kan inte ens förstå hur man kan skriva så. Resonera på det viset och på riktigt tro att det är en fråga om vilja.
Ja, visst. Väldigt mycket här i livet handlar om just vilja. Så är det. Motivation, kämparglöd, hur hårt man strävar och arbetar för något, envishet, olika drivkrafter. Och viljan är viktig även när det handlar om sjukdomar. Att viljan FINNS är viktigt. Men, som sagt. Bara för att viljan att bli frisk finns hos så gott som varenda kotte (jag kan inte tänka mig något annat) så betyder det fortfarande inte att viljan i sig gör en frisk. Tyvärr. Det vore underbart om det var så. Då hade jag varit frisk för väldigt många år sedan, eller nej, jag hade aldrig ens blivit sjuk. För jag VILLE INTE bli sjuk och jag VILL INTE vara sjuk.
De personer som påstår att de blev friska från ME för att de "bestämde sig för det" kan omöjligtvis haft ME. Det går inte. Och hade de diagnosen måste den varit felaktigt ställd. För ME är en svår neurologisk sjukdom. En mycket komplex sjukdom som påverkar så gott som hela kroppen, alla funktioner som finns. Forskare och läkare över hela världen har ännu inte kommit fram till någon riktig orsak (även om framsteg görs) och någon behandling eller botemedel finns inte. Och behandlingen/botemedlet är INTE vilja. Det är skrattretande att ens tro det.
Jag vill inget hellre än att få tillbaka lite styrka och kraft så jag kan återvända till stallet och kanske till och med sitta på hästryggen igen en vacker dag. Men hur mycket jag än vill så försvinner inte den förlamande utmattningen, den omänskligt svåra värken eller några av alla andra hundratals symtom. För det är tyvärr inte en fråga om vilja. Men jag önskar verkligen att det var det, för min vilja är det verkligen inget fel på! Älskade Baltazar och Trisse! 🐴💙🐶❤️
Att känna skam och skuld för att jag blivit så sjuk i inte bara en, utan över tio stycken kroniska och icke behandlingsbara sjukdomar och att jag behöver så mycket hjälp från min familj för att överleva är något jag brottas med varje dag. Jag har jämt dåligt samvete och önskar inget hellre än att bli frisk, eller åtminstone bli mindre sjuk, självklart mest för min egen skull. Men också för att min familj ska skippa ta hand om mig och ständigt oroa sig över mig, min framtid och min överlevnad, om jag ens kommer gå segrande ur kampen mot sjukdomarna.
Så sådana där uttalanden "vill du bli frisk tillräckligt mycket så blir du det. Det är bara att bestämma sig" är ett slag i ansiktet för mig och för alla oss andra som faktiskt ÄR sjuka i ME (och andra sjukdomar, såklart) och som inte vill något hellre än att bli friska.
Vad sjukt att folk skriver så och det blir ju verkligen fel för verkligheten! Kramis