hannaslillaliv.blogg.se

Nu har vi äntligen kommit ut till landet igen efter en halvdag hemma. Det känns så konstigt att komma hem till huset när vi bor på landet. Som att tiden har stått still där inne. Sakerna ligger kvar där vi la dem och allt är sig precis likt. Som tur är, annat vore väldigt obehagligt, men det är en konstig känsla. Jag tycker inte riktigt om den. När jag bor på landet vill jag inte komma hem och bo där, ens för en dag. Och när jag bor hemma på vinterhalvåret tycker jag visserligen att det kan vara trevligt att göra en utflykt till landet och att börja bo där på helgerna, men det är ändå jobbigt. Det där med att flytta fram och tillbaka, fara hit och dit, är verkligen inte min grej. Vi är väldigt lyckligt lottade som har både hus i stan och sommarstuga vid havet, men tänk vilken dröm att bo permanent vid havet. Bo i ett stort hus vid havet året om och slippa fara fram och tillbaka. Tänk att ha stillheten och lugnet och ha havet som granne, året om. Vara vid havet alla årstider, dag efter dag. Se isen lägga sig, smälta bort till våren och sedan återkomma nästa vinter. Vilken dröm! Enda nackdelen som jag kan tänka mig är att avstånden såklart blir längre. Men det är väl smällar man får ta!

Jag har visserligen vilat många timmar men inte sovit riktigt, så nu tänker jag bädda ner mig och sova. Mitt hår är fortfarande fuktigt efter duschen men det börjar torka så smått. Det är nackdelen med att ha så långt hår, det tar världens tid innan det torkar. Och sedan är det jobbigt att borsta det. Egentligen finns det väldigt många nackdelar för mig i denna situation att ha så långt hår. Men fördelarna, att det är vackert och att det är "jag" väger hittills tyngre än de negativa. Jag är inte redo att klippa av det än, även om de skulle underlätta. Men jag klipper det alltid 10-15 centimeter när jag klipper mig. Annars skulle det vara ner till golvet nu!