Det är väldigt praktiskt att vara bortbjuden på fika hos grannar som bor endast tjugo meter bort, eller kanske det dubbla, räknat dörr till dörr. Jag höll pappa i armen, han bar mina fårskinnstofflor och tillsammans gick vi den lååånga promenaden till våra kära grannar. Våra grannar är ett par i 70-80 års åldern, lite åldersskillnad mellan de två, och de bodde där redan när vi flyttade in för snart 20 år sedan. Lina och jag har alltid tyckt mycket om våra grannar och nu när vi blivit äldre (Lina och jag alltså) har vi en fin relation med dem som jag verkligen värdesätter. De finns alltid där och ställer upp för oss och de är införstådda i hur jag mår och frågar kärleksfullt, inte på ett jobbigt eller klumpigt sätt, som de flesta andra. När jag är hemma själv och Trisse behöver komma ut går de ut med honom och jag har ett stående erbjudande att få hjälp med vad jag än behöver om ork och kropp sviker. Det är väldigt skönt att ha grannar som man kommer bra överens med. Det gör livet enklare än om situationen är den motsatta!
I vardagsrummet var det uppdukat världens glögg-kalas. Två sorters glögg, pepparkakor och olika sorters mögelost. Det var så gott! Jag kan verkligen inte sluta äta/dricka pepparkakor och glögg när jag väl börjat! Det är en last jag har. Lina får gömma burken med pepparkakor här hemma så jag inte kommer åt den, det är tyvärr helt sant.
Det gick hyfsat okej för mig. Det var lugnt och stilla och en hanterbart ljudnivå, även med mina mått mätta. Jag halvlåg/låg ner i soffan och tog det lugnt. Deltog i samtalen då och då men lyssnade allra mest. Trisse älskar våra grannar och de tycker lika mycket om honom tillbaka. De hade köpt en liten påse hundgodis till honom som de turades om att ge honom av, inte konstigt att han ville stanna kvar när vi skulle gå hem! ;) Jag har sagt det förr, och lär säga det igen, men lydigare, lugnare och duktigare hund än Trisse får man leta efter. Han låg lugnt vid Linas och mina fötter (eller i sin morfars knä med mage och ben rakt upp i vädret) hela tiden vi var där. Han kopplar av direkt, är lugn och tyst och njuter av att få vara med. Självklart får han mycket beröm och uppskattning för att han uppför sig så fint, både av oss och av de som träffar honom. Hans lugna, charmiga och okomplicerade sätt att vara går ingen förbi. Det är verkligen så!
Så glad jag blir över att du orkade följa med över till grannarna! De verkar ju hur mysiga och omtänksamma som helst <3 Allt ser supergott ut! Dags för sängen nu så jag hoppas du får sova riktigt gott i natt! God natt fina Hanna <3 Många stora kramar till dig finaste du <333