När alarmet på mobilen ringde slog jag upp ögonen och det blixtrade till i hela huvudet. Det började dåna och spränga och ögonen kändes grumliga och gjorde ont. Att röra kroppen gjorde fruktansvärt ont och bara att sätta mig upp var svårt. Jag haltade ner för trappan, tog mina morgontabletter och haltade sen tillbaka upp till sängen. Ungefär som en zombie. En dödssjuk zombie. Jag varken såg eller hörde särskilt mycket, yrseln och kraften att hålla sig på benen tog allt fokus. Nu ligger jag och pustar ut i sängen med värk från helvetet i varenda liten muskler och led i hela kroppen. Huvudet gör så ont att det är svårt att fokusera blicken. Det enda jag kan göra är att försöka sova bort detta elände.
Lina fick åka själv med Trisse till veterinären. Att orka ta på mig och gå ut var inte ett alternativ. På hemvägen hämtar hon tjejerna. Ser fram emot sällskap i sängen av tre små söta vovvar. De kommer nog vara ganska blöta efter att ha varit ute. Men vad gör det? ;)